Grundlagsskydda inte vinster i välfärd

Regeringen har lovat att den nya grundlagsutredningen inte syftar till att skydda de privata välfärdskoncernerna. Den uppmärksamme noterar dock att garantierna regeringen utställer i media inte matchas av vad som står i utredningsdirektiven, skriver Eira Arb Zackrisson och Nathalie Björfeldt från S-föreningen Reformisterna

Hur låser man in en systemförändring ingen vill ha? Det dilemmat hänger sannolikt i luften var gång regeringen och de stora välfärdkoncernerna möts. De har nämligen förlorat kampen om folkopinionen och en reglering av marknadskaoset i välfärden är bara en fråga om tid. Nu är det försvarspel som gäller för välfärdsbolagen och siktet verkar inställt på det starkaste lagstiftningsskydd som finns, ett grundlagsskydd.

Idén är inte ny. I ett desperat utspel mot S-regeringens försök att reglera vinsterna i välfärden 2017 dundrade Svenskt Näringsliv att detta var grundlagsstridigt och att hela rättsstatens existens stod på spel om skolkoncernerna inte fick göra vinst. Skillnaden mellan idag och 2017 var att välfärdskoncernerna då inte hade en samarbetsvillig regering.

Nyligen kunde den moderate justitieministern Gunnar Strömmer med pompa och ståt presentera en ny grundlagsutredning. I utredningsdirektivets torra prosa gömmer sig politiskt sprängstoff. På juristers språk ska utredningen bedöma vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar.

I praktiken innebär det att utredningen ska kolla på hur man kan försvåra för riksdagen att stifta lagar som påverkar företag och ägande. Direktivet kan i dessa delar inte förstås som annat än en trojansk häst för aktörer såsom Friskolornas riksförbund och Vårdföretagarna.

Låt säga att en framtida regering skulle vilja få stopp på marknadskaoset i välfärden, alternativt att en kommun skulle vilja lägga ner en dysfunktionell friskola eller återta ett äldreboende i offentlig drift. Om näringsfriheten stärks i grundlagen kan det innebära att riksdagen först skulle behöva ändra på grundlagen för att genomföra reformen – vilket kräver två beslut med ett mellanliggande riksdagsval. På så sätt kan högerregeringen bakbinda framtida riksdagsledamöters händer och låsa in dagens system.

Justitieministerns anställda har twittrat att avsikterna med utredningen inte är att skydda välfärdskoncernerna. Samtidigt beskriver Justitieministern själv det som att det finns en otydlighet i dagens regler och syftar på det utrymme för politiska avvägningar som riksdagen idag har.

Lösningen högerregeringen nu vill undersöka är därför att försvaga och avgränsa riksdagens makt – för just det är den verkliga innebörden av att begränsa under vilka förutsättningar en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar.

För de stora välfärdskoncernerna – som kan öppna det stora kassavalvet och betala för juridiska tjänster, processföring, mediekampanjer och lobbyism – vore en sådan förändring, bokstavligt talat, guld värd.

Om tidigare systemskiften i välfärden flugit under radarn behöver dessa efterfrågade grundlagsförändringar belysas redan nu. Den här gången ska ingen i efterhand kunna säga att de varit naiva, att de inte såg vad som riskerade att hända. Annars riskerar vi att stå med en grundlag som inte längre säkerställer att den offentliga makten utgår från folket, utan från välfärdskoncernerna.

Nathalie Björfeldt, Karlstadsbo, styrelseledamot i S-föreningen Reformisterna och förtroendevald i fackförbundet Kommunal

Eira Arb Zackrisson, vice ordförande för S-föreningen Reformisterna