Sammanfattning av det ekonomiska läget inför 2020

Jag har fått i uppdrag av Arbetarekommunens styrelse att sammanfatta den information som jag höll på representantskapet den 30 januari 2020 kring kommunens ekonomi.

Jag skulle vilja börja med att säga att det i princip är ogörligt att på några få rader ge en helhetsbild men jag ska göra mitt bästa. Har ni några frågor får ni gärna hör av er till mig via mail. linda.larsson@karlstad.se

Informationen jag höll på representantskapet handlade om att höja kunskapen om kommunal ekonomi, få en nulägesbeskrivning av kommunens ekonomi samt vilka olika intäktskällor som en kommun kan ha.

Efter min föredragning kring ekonomin så fick ombuden sitta ner i smågrupper och diskutera en av intäktskällorna nämligen skattesatsen. Vad kan vara en fördel med att höja skatten? Nackdelar? Finns det strategiska/taktiska överväganden som behöver beaktas vid en eventuell skattehöjning?

Bakgrunden till att frågan lyftes på representantskapet var att det då och då höjs röster för en skattehöjning och därför ansåg styrelsen det lämpligt att diskutera frågan. Skattesats är också är en av de frågor som kräver beslut i representantskapet för att kunna ändras.

Efter representantskapets slut sammanställdes alla åsikter och det har bilagts denna information och båda dessa delar ska ses som en grund att föra diskussion kring ekonomi och skatt ute i föreningarna.

Kommunal ekonomi i korthet:

De största intäkterna är skatt, generella och riktade stadsbidrag samt utjämning.

De största kostnaderna är personalkostnader och olika köp av verksamhet och tjänster.

Hur mår Karlstad rent ekonomiskt?

Ja, väldigt bra skulle jag säga.

Om vi ser till vår finansiella ställning så är den stark. Vi har inte så stor avkastning på kapital men vi lånar billigt och vi har en stor förmögenhet i våra bolag. Bolag som är välskötta. Vi har en så pass hög soliditet att man kan fundera på om vi borde ändra vårt mål om att öka soliditeten och i stället låta den vara oförändrad. Soliditet är ett mått på finansiell styrka som visar hur stor andel av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital och hur mycket som är finansierat med lån. Har man en hög soliditet så är mycket av tillgångarna finansierade av eget kapital. Och varför är det viktigt? Jo för då står man bättre rustat i en lågkonjuktur. Till exempel om man ska låna pengar till en skola. Då behöver vi ett positivt resultat på nedersta raden, vi frigör medel genom att amortera och så lånar vi upp resten. Hög soliditet innebär att vi behöver låna mindre. Och hur ligger vi till jämfört med andra kommuner? Kommuninvest, som alla kommuner lånar pengar ifrån när det behövs rankar t.ex. Karlstad som en av de finansiellt starkaste kommunerna av alla 290.

Soliditet är alltså ett av våra ekonomiska nyckeltal som säger något om hur Karlstad ”mår” rent ekonomiskt.

Ett annat mål är resultatet. Där har vi som mål att ha 2% i resultat när vi räknar ihop alla intäkter-kostnader. Enkelt uttryckt. Och här har Karlstad haft höga resultat och i princip nått vårt mål alla år långt tillbaka förutom förra året då låg det på ca 50 miljoner (när vi borde haft 100 miljoner) och 2015 som var ett speciellt år eftersom vi fick beslut om nedläggning av kärnkraften i Oskarshamn där vi äger aktier. Det påverkade resultatet negativt det enskilda året med sett över tid har Karlstad ändå tjänat på att vara ägare av kärnkraft. Resultatet var nyckeltal två och det visar även det att kommunen har en god ekonomi.

Så mycket tack vara en god ekonomistyrning och bra budgetdisciplin så står sig Karlstad väl.

Men nu talar ju många om att ekonomin är på väg att mattas av. Gör den det? Ja, delvis. På byggsidan är det inte lika högt tryck in mot kommunen i form av detaljplaner och bygglov med det är fullt upp ändå. Arbetslöshetssiffrorna har förändrats, dock oklart hur mycket som beror på att ekonomin mattats av. Det vi ser är att många av dem som fanns i en åtgärd hos Arbetsfördelningen nu finns i öppenarbetslöshet när anslagen till dem dragits ner kraftigt. Men det finns orosmoln på himlen såklart.

Framtiden?

2019 spåddes bli ett botten år med flera nämnder som tidigt aviserade stora underskott. Bland annat Arbetsmarknad- och socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Helårsprognosen efter 8 månader visade på att nämnderna skulle gå med 73 miljoner i underskott 2019.

Nu är snart bokslutet för 2019 klart och det visar att nämnderna gjort ett fantastiskt upphämtningsarbete och troligen bara gör ett underskott på ca 15 miljoner. Särskilt glädjande är att Barn- och ungdomsnämnden som flaggade för att de behövde ta ca 20 miljoner av sitt eget kapital i anspråk inte behövde ta något. Men obs! detta är preliminära siffror. Bokslutet är ännu inte helt klart.

Nästa vecka ska vi behandla reviderad budget för 2020 och då väntar en ytterligare en positiv signal. Vi beräknas få ca 30 miljoner från inkomstutjämningen. Mer skatteintäkter helt enkelt.

I dagarna har vi också fått besked om 5 välfärdsmiljarder redan för 2020. Vi visste att de skulle komma 2021 men nu kommer de redan 2020. För Karlstad del är det 32 miljoner. De ska ligga kvar till 2021 men det är inte helt klarlagt om de redan beslutade också ligger kvar. I så fall är summan 64 miljoner.

Så trots orosmoln så har ett hårt arbete från nämnderna tillsammans med förbättrade skatteintäkter och välfärdsmiljarder räddat upp även verksamhets sidan så sammantaget så har kommunen både en god finansiell ställning och god ekonomi på verksamhets sidan.

Det som däremot är ett verkligt orosmoln är att vi har så höga investeringsnivåer. Mellan 1,2-1,5 miljarder. Normala nivåer är ca 700 miljoner.

Detta måste vi fundera kring. Det kostar att växa men det är ju i grunden också positivt att det föds fler barn och att äldre lever och har hälsan allt längre.

Men om man nu ändå tycker att det behövs tillskott till kommunkassan så kan man resonera kring flera delar. Låt mig nämna några.

Olika tillskott till kommunkassan:

Man kan höja kommunalskatten. 50 öre skulle ge 100 miljoner till kommunen. För att öka bemanningen/minska barntätheten med 1 barn i förskolan så kostar den 36 miljoner. Det som är problematiskt med höjd kommunalskatt är att det drabbar alla lika. Dvs även de med minst inkomster. Det riskerar att urholka de förbättringar vi sett kring pensionerna. Staten ger med ena handen och kommunen tar.

Generella stadsbidrag vill vi gärna ha mer från staten. Här råder det dock tveksamheter kring hur mycket vi faktiskt kan fått. Staten har god ekonomi men Magdalena flaggar för begränsade möjligheter att skjuta till medel.

Riktade statsbidrag är medel man får för att en särskilt uppgift ska lösas. De kan man inte använda till vad man vill. Ofta villkorat med att vissa saker tex att bemanning inom skolan inte får minska. Dessa riktade kan ibland vara svåra att ta emot.

Man kan ta utdelning ifrån bolagen. Det har vi gjort i många år t.ex. från KBAB.

Man kan höja olika avgifter i kommunen t.e.x. parkeringsavgifter. En liten sak kanske en del tänker men faktum är att vårt parkeringsbolag är det bolag som bidragit med mest genom åren av alla bolag.

Vi borde bli mycket bättre på att söka bidrag för att öka kvalitén inom verksamheten tex EU-bidrag eller stöd från Allmänna arvsfonden mm.

Vi kan sälja tillgångar. Vi kan också amortera mindre, egenfinansiera mindre och låna mer. Här brukar ett argument vara att varje generation ska bära sina egna kostnader men faktum är att kommunen hela tiden ökar sin förmögenhet som att ta en del av det skulle kunna motiveras som avkastning på tillgångarna.

Man får inte heller glömma bort att vi kan använda befintliga resurser bättre och mer effektivt. T.ex. så har vi nyligen fått information om att en bättre avtalsuppföljning och smartare upphandling skulle kunna spara mellan 1-10% av hela värdet vi upphandlar för årligen vilket skulle kunna innebära en besparing på mellan 30-300 miljoner årligen!!!

Införa nya arbetssätt, digitalisera verksamheten eller helt enkelt prioritera bort saker som vi inte tycker kommunen ska göra när resurserna blir knappare.

Jag tror det är viktigt att fundera på alla dessa olika intäktskällor innan man beslutar om en eventuell skattehöjning. Dessutom behöver man lägga ett politiskt perspektiv på frågan också och ställa sig frågor som; är detta en valvinnande fråga? Vilka andra partier kan tänka sig stödja oss i det? När i tid bör man i så fall föreslå det? Har vi tillräckligt förtroende bland Karlstadborna så de litar på att vi gör nytta av skatten vi tar in? Kanske borde vi rikta alla medel till en sak i så fall vilken?

Ja, det finns mycket att diskutera och som sagt. Hör av er om ni vill att jag förklarar något ytterligare.

Jag önskar er alla givande samtal!

Linda Larsson

facebook Twitter Email

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna sida accepterar du vår användning av cookies.