Nyhetsbrev från S i Region Värmland
”Long time no see” som man brukar säga men här kommer en liten uppsummering av de senaste månadernas politiska arbetet i Region Värmland.
Regional hjälplinje mot psykisk ohälsa blir verklighet
På Regionfullmäktige i september fick vi bifall på vår motion om att inrätta en regional hjälplinje mot psykisk ohälsa. Nästan var tredje patient som söker vård vid en vårdcentral i Värmland bedöms av regionen lida av psykisk ohälsa. Med en regional hjälplinje hoppas vi att behovet kan mötas hos den som behöver hjälp. Utgångspunkten till förslaget är den sedan tidigare nedlagda nationella hjälplinjen. En jourtelefon med syfte att ge stöd och rådgivning till människor i akut psykisk kris samt till dessa personers anhöriga och närstående.
”Min barnmorska” blir verklighet i Värmland
Kvinnosjukvården i Värmland har under en längre tid kantats med problem som kompetensflykt av barnmorskor och läkare vilket skapat en ohållbar arbetssituation för personalen. Som en del av förbättringsarbetet har vi lagt förslag om att i projektform testa modellen ”Min Barnmorska” för att öka attraktivitet inom yrkeskåren. Ett förslag vi fått gehör för och som nu kommer att genomföras. Metoden innebär att ett litet team av barnmorskor har ansvar för att ge stöd till kvinnan under hela graviditeten, förlossningen samt under eftervården.
Framtida familjecentral på Kronoparken?
Kronoparkens vårdcentral, folktandvård och andra verksamheter är i behov av renovering och ombyggnation. Förslaget från tjänstepersonerna är att utifrån nuvarande lokalisering arbeta för en nybyggnation. Vi ansåg första gången som ärendet var uppe i Regionstyrelsen att man inte hade tittat tillräckligt på möjligheten att flytta vårdcentralen till Kronoparkens centrum. Därför yrkade vi på en återremiss för att politiskt mellan Region Värmland och Karlstads kommun diskutera lokaliseringen. En återremiss som vi fick igenom och efter dialogen har man nu landat i en nybyggnation på nuvarande plats. Men som ett resultat av dialogen så föreslår man nu att tittat på möjligheten att etablera en familjecentral i centrum.
Förslag om bättre politisk styrning av personalpolitiken
Välfärdssektorn behöver fler medarbetare. Personalen har under pandemin stått för
en avgörande insats för att rädda liv men även fått regionens verksamheter att
fungera i den mån som det har varit möjligt. Prioritering av personalpolitiska insatser blir framgent därför nödvändiga för att krisen inte ska riskera förvärra den arbetskraftsbrist som redan finns inom främst hälso- och sjukvårdsvården. Därför har vi lagt förslag om att ta fram en ny personalpolitisk handlingsplan. Sedan regionbildningen 2019 har personalpolitiken kommit att baseras på en personalstrategi från tiden som landsting. Till det arbetet hör även lönen som en av de viktigaste instrument för att nå handlingsplanens uppsatta mål. Vi föreslår därför att även en lönepolicy tas fram.
Förslag om NP-utredningsenhet
Barn- och ungdomspsykiatri i Värmland har en välkänd utmaning när det gäller långa väntetider. Av andelen som exempelvis fått en påbörjad fördjupad utredning inom 30 dagar hade verksamheten för 2020 en måluppfyllelse på 57 procent. En orsak till detta är att behovet av vård har ökat, särskilt under rådande pandemin som påverkat barns tillvaro negativt. En del av barn- och ungdomspsykiatrins arbete är att utreda och vara ett stöd för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [NPF]. NPF är ett samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser, några är adhd och autismspektrumtillstånd (AST). För att uppfylla vårdgarantin köper regionen idag utredningar till en årlig kostnad av 10 miljoner kronor av externa aktörer/privata bolag. Istället för att vända sig till externa aktörer/privata bolag och komplettera de egna NP-mottagningarna föreslår vi att regionen bör inrätta en NP-utredningsenhet. Enheten skulle då bara genomföra utredningar.
Varför är operationsköerna längre i Värmland än i övriga Sverige?
Enligt delårsrapporten 2021 för hälso- och sjukvårdsnämnden var den genomsnittliga andelen av värmlänningar som fått operation eller åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar 43 procent. Motsvarande siffra för landet är 53 procent. För 2020 hamnar siffran för Värmland på 42 procent. Det gör att Värmland tillhör en av de regionerna i Sverige med längst köer till operation. Med anledning av det ställde vi en interpellation vid senaste Regionfullmäktige. Svaret från de styrande är att omplacering av personal till andra avledningar under pandemin bidragit till att köerna växt. Andra förklaringar är att regionen för att kunna erbjuda fyra veckors sammanhängande semester behövt omfördela personal till andra områden.
Borgerliga styret säger nej till att se över ersättningen till nätläkare
På senaste regionfullmäktige var vår motion uppe om att se över ersättningen till nätläkarna. Nuvarande ersättningssystem till nätläkarbolagen med enbart besöksersättning ger incitament för många, snabba besök, utan ordentlig behovsbedömning och med dålig kontinuitet och möjlighet till uppföljning. Kostnaderna för de värmländska besöken accelererar och uppgick förra året till 21 miljoner kronor, en fördubbling mot året innan. Vi ville därför att regionen skulle se över hur ersättningarna kan stoppas för att istället utveckla regionens egna digitala tjänster. Ett förslag som det borgerliga styret sa nej till.
Klimatet kan inte vänta
Dagens miljöproblem är inte kommande generationers uppgift att hantera, det är vårt ansvar här och nu. För att Sverige ska minska koldioxidutsläppen och uppnå klimatmålen behöver fler kunna välja eldrivna alternativ som transportmedel. Idag saknas dessa möjligheter i många kommuner ute på gles- och landsbygden, där laddinfrastruktur i vissa orter helt saknas. I ett förslag föreslår vi därför att Region Värmland bör erbjuda sig att vara en samordnande länk mellan länets kommuner och länsstyrelsen så att den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur i Värmland på ett effektivt sätt kan fortsätta.
