Livslångt lärande

Som en del i att göra Karlstad mer attraktivt, tryggt och jämlikt vill vi höja utbildningsnivån i hela kommunen. Det är vårt absoluta mål att alla grundskoleelever ska vara behöriga till gymnasiet efter årskurs nio och att alla gymnasieelever ska klara sin examen.

I skolan läggs grunden för resten av livet, därför ska Karlstad ha en jämlik kunskapsskola, fri från vinstjakt, med höga kunskapsresultat där ingen elev lämnas efter eller hålls tillbaka. Alla kommunens skolor ska vara bra skolor som förmedlar kunskap, bildning och demokratisk fostran.

Alla barn och unga ska ges samma möjligheter att utvecklas, och få det stöd de behöver för att nå sin fulla potential, utifrån sina egna förutsättningar och förmågor. Därför måste skolan bli betydligt bättre på sitt kompensatoriska uppdrag och erbjuda likvärdig utbildning. Kunskapsmålen ska nås oberoende av hemförhållanden, bakgrund och bostadsområde.

Vi vill se ett livslångt lärande där alla människor har tillgång till utbildning av hög kvalitet. Fler ska ges möjligheter att studera vid yrkeshögskola, högskola och universitet. Det ska vara möjligt att utbilda, bilda och fortbilda sig genom hela livet. Från förskola till folkhögskolor och universitet ska alla erbjudas många skilda vägar till kompetensutveckling, omskolning och karriärbyte.

Kunskap och bildning skapar en grundtrygghet och motverkar framtida ohälsa. Skolan ska vara fri från diskriminering, mobbing, kränkande behandling och trakasserier.

Det livslånga lärandet börjar i förskolan

Förskolan ska hålla hög kvalitet och kännetecknas av trygghet, lek och lärande. Barnens nyfikenhet och lust att inhämta kunskap ska tas tillvara. Färre barn i grupperna ska garantera att alla blir sedda och att tidiga insatser kan sättas in vid behov, vilket sedan ökar chanserna att nå kunskapsmålen i grundskolan. Olika personalgrupper bidrar med sina olika kompetenser till att förskolan håller en hög kvalitet, därför är det självklart att både förskollärare och barnskötare arbetar på våra förskolor. Förskolans lokaler och utemiljöer ska vara utvecklande, hälsosamma och säkra, samt erbjuda en god arbetsmiljö för både barn och vuxna.

Barnomsorgen ska vara tillgänglig och motsvara behoven utifrån föräldrars arbetstider och livssituationer. Tillgång till förskoleplatser ska vara god i hela kommunen. Förskolan är viktig för integrationen och ska präglas av mångfald. Det är viktigt att barn redan i tidiga år möter barn med annan bakgrund än den egna.

Vi väljer att satsa på:

  • Minskad storlek på förskolans barngrupper
  • Verka för möjligheten till mer än 15 timmar per vecka i förskolan för barn med föräldralediga eller arbetssökande föräldrar
  • Utemiljöer vid förskolor och skolor som är säkra, trygga och anpassade för det pedagogiska arbetet
  • Fler ”nattis” dvs barnomsorg på obekväm arbetstid

En jämlik skola

Skolan ska vara en plats för lärande där det finns utrymme för rofyllda studier i en stimulerande och kreativ miljö. Alla elever ska bli sedda och känna sig trygga varje dag. Det ska råda nolltolerans mot mobbing och trakasserier, och ett ömsesidigt respektfullt bemötande ska prägla relationerna mellan alla som vistas inom skolans områden.

Lusten att lära ska uppmuntras genom en tro på elevernas förmåga att lyckas och skolan ska vara garant och förmedlare av förväntningar och framtidstro. För att höja resultaten i grundskolan krävs mer resurser och satsningar på ökad grundbemanning, mindre klasser och bättre kompetensutveckling för alla pedagoger. Kontinuitet och tidiga insatser är av avgörande betydelse.

Skolan måste bli mer jämlik och kompensera bättre utifrån socioekonomiska faktorer. Föräldrars utbildningsbakgrund, hemförhållanden och i vilket bostadsområde eleven bor i påverkar idag i alltför stor utsträckning möjligheterna att nå kunskapsmålen. Samhället måste ta ett större ansvar för att utjämna dessa skillnader i grundförutsättningar, lika möjligheter kräver olika resurser. Inga avgifter för aktiviteter ska förekomma inom förskolan, grundskolan eller på fritidshemmen.

Barn och unga med olika perspektiv och bakgrund ska mötas och utbyta erfarenheter, därför bör en blandad elevsammansättning eftersträvas i samtliga skolor. Möjlighet att bevilja skolskjuts till skolor som inte är anvisade bör ses över i syfte att öka likvärdigheten och minska segregationen. Modersmålsundervisning är ett sätt att hjälpa elever att tillgodogöra sig arbetet i skolan samtidigt som de utvecklar sin flerspråkiga identitet, kompetens och självkänsla.

Efter skoltid ska eleverna erbjudas en meningsfull fritid som stimulerar deras utveckling och lärande. För att uppnå detta krävs att fritidshemmen håller hög kvalitet med utbildad personal och inte för stora grupper. Fritidshemmens status ska öka och verksamheten värderas högre. Fritidshemmet kan spela en avgörande roll för elevers framtid. Både när det gäller att höja skolresultaten och att skapa bättre förutsättningar för de barn som har sämre tillgång till sociala och ekonomiska resurser utanför skolan. På sikt bör alla barn erbjudas en fritidshemsplats.

Lärmiljöer är oerhört viktiga för att uppnå bästa kunskapsresultat. Därför bör såväl invändiga lokaler som utomhusmiljöer ses över och utformas på ett sätt som möjliggör ändamålsenlig inlärning och stimulans.

Alla barn och elever ska ges förutsättningar att utveckla en digital kompetens och all personal ska ha tillräcklig kunskap för att kunna välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i undervisningen.

Vi väljer att satsa på:

  • Ökad personaltäthet
  • Fördelning av resurser efter behov – nuvarande resursfördelningssystem behöver ses över
  • Mindre fritidshemsgrupper
  • Utreda möjligheten att bevilja skolskjuts till andra skolor än anvisningsskola
  • Planer och åtgärder för stärkt elevdemokrati
  • Insatser för att motverka mobbning, trakasserier och främlingsfientlighet
  • Genomförande av den nationella IT-strategin under perioden

Alla elever ska bli behöriga till gymnasiet

Lärare ska värderas högt och premieras för att de har ett av samhällets viktigaste jobb i att utbilda och fostra barn och ungdomar till kunniga, självständiga och demokratiska medborgare. Deras kompetens och specialkunskaper ska nyttjas på bästa sätt utifrån behov och inte vara knuten till en specifik skola. Det bör också undersökas om fler yrkeskategorier med skiftande kompetenser kan användas i stödjande syfte inom skolans verksamhetsområde.

Anställda i vikariepoolen bör vara placerade inom ett avgränsat område bestående av några förskolor/skolor. I vikariepoolen anställs medarbetare som kan tjänstgöra vid kollegas frånvaro och de dagar det inte uppstår något specifikt behov kan dessa utgöra en allmän resursförstärkning i klasserna eller förskolegrupperna. Alternerande lärare kan också se elever och situationer med nya ögon och förstärka elevens känsla av att bli sedd och uppmärksammad. Med fler vuxna i skolan kan eventuella problem fångas upp i ett tidigare skede och därmed åtgärdas snabbare. För att minska lärares administrativa uppgifter och totala arbetsbelastning bör lärarassistenter anställas.

Barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Det medför ett stort lidande för de drabbade, sämre skolprestationer och ökad kostnad för samhället. Problemen upptäcks ofta under skoltiden och en väl fungerande elevhälsa och tidiga insatser är nödvändiga. Barn och unga som inte får det stöd de behöver i skolan riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Vi vill säkerställa stödet för barn och elever med särskilda behov.

I arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd är det självklart att skolans personal samverkar och tar hjälp av den kompetens som finns utanför den egna verksamheten. För att tidigt fånga upp de elever som mår dåligt spelar elevhälsan en mycket viktig roll. Det krävs ofta samarbete med hälso- och sjukvården och ibland även socialtjänsten.

Om elever inte uppnår behörighet till gymnasiet under ordinarie skoltid, ska lovskola erbjudas efter behov. Alla ska också få den läxhjälp de behöver, detta stöd kan med fördel utvecklas tillsammans med studieförbund och universitet.

Vi väljer att satsa på:

  • ”Rätt person på rätt plats” – personalens kompetens används utifrån elevernas behov
  • Förstärkning av elevhälsan
  • Fler kompetenser i elevhälsan
  • Fler specialpedagoger och speciallärare
  • Samarbete mellan skola och andra verksamheter kring barn och elever i behov av stöd
  • Lärarassistenter som kan avlasta lärarna med administrativa uppgifter
  • Utökad och individanpassad lovskoleverksamhet både inom grundskolan och gymnasiet

Alla ska ges möjlighet att klara en examen från gymnasieskolan

En gymnasieexamen är i stort sett avgörande för att få sitt första jobb och introduceras i yrkeslivet. Därför är ett av våra främsta mål att alla påbörjar och fullföljer sin gymnasieutbildning. Måluppfyllelsen och genomströmningen måste öka, eleverna måste nå kunskapsmålen.

Varje elev ska känna sig värdefull och sedd under sin studietid. Så fort studieresultaten uteblir ska orsaken utredas, varje elev ska följas upp individuellt och en personlig plan ska utformas. Skolan måste bli betydligt bättre på att motivera och ge stöd i perioder av skoltrötthet. Psykisk ohälsa och andra former av bristande välbefinnande måste fångas upp tidigt och åtgärdas. Studieavbrott och avhopp från gymnasieskolan måste förebyggas i största möjliga utsträckning för att minska risken för utanförskap, det elevcentrerade arbetssättet behöver förbättras avsevärt.

Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat är att de möter engagerade och kompetenta lärare. För att de bästa lärarna ska vilja arbeta i våra skolor behöver villkoren förbättras och fokus kunna läggas på undervisning. Både elever och personal förtjänar en trivsam och bra arbetsmiljö präglad av trygghet och ro. Det är väsentligt att skolan erbjuder moderna lärmiljöer och ändamålsenliga lokaler.

Utöver skickliga och inspirerande lärare är det viktigt att elever erbjuds ett brett utbud av gymnasieutbildningar som speglar arbetsmarknadens rekryteringsbehov och att alla i så stor utsträckning som möjligt får sitt förstahandsval tillgodosett. Den kompletterande skolverksamheten som bedrivs under loven bör utvecklas och individanpassas i större utsträckning för att motsvara varje elevs behov av stöd. Det ska gå att läsa en period med ferielön.

Studievägledningen bör utvecklas och förbättras i nära samarbete med högre utbildning, näringsliv och offentlig sektor så att elever under hela sin skoltid kommer i kontakt med befintligt yrkesliv och utbildningsmöjligheter, och därmed får insyn i vilka typer av jobb och arbetsplatser som finns. Vi ska arbeta aktivt för att bryta könsstereotypa val. Entreprenörskap är viktigt och Ung företagsamhet ska även fortsättningsvis stimuleras och uppmuntras.

Arbetsplatsförlagt lärande och praktikplatser inom all slags utbildning är av oerhörd vikt för att elever ska kunna knyta kontakter och få en inblick i arbetslivet. Lärlingssystemet och tillgången till platser behöver ses över och arbetas mer intensivt med. Vi föreslår också situationsanpassade lektioner inom SFI-undervisningen, i form av studiebesök på arbetsplatser. Syftet är att lära sig det svenska språket och den svenska kulturen på ett bättre sätt. Alla åtgärder som bidrar till att vägen till egenförsörjning förkortas är av största betydelse, för såväl individen som för samhället.

För att få fler att läsa vidare behöver alla ha grundläggande högskolebehörighet oavsett om man läser på ett studieförberedande program eller på ett yrkesprogram. Introduktionsprogrammet är en viktig resurs för nyanlända och för de som av olika anledningar inte har klarat grundskolan. Yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning och dess status måste höjas generellt. Det kan göras med hjälp av en tätare anknytning till arbetslivet vilket skapar en bättre arbetsmarknadsrelevans och ökar anställningsbarheten.

Gymnasiesärskolan och särvux bedriver en oerhört viktig verksamhet för personer med olika typer av funktionsvariationer som gör att de inte kan gå i den ordinarie gymnasieskolan eller i andra delar av vuxenutbildningen. Alla ska ha möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential utifrån sina förutsättningar. Vi vill återinföra programmet för estetiska verksamheter inom gymnasiesärskolan.

Vi tycker det är självklart att elever ska ha ett reellt inflytande över sin studietid. Elevdemokratin behöver styras upp och förstärkas så att den fungerar på alla skolor, elevers inflytande ska säkerställas och tillvaratas.

Vi väljer att satsa på:

  • Bättre individuell uppföljning som leder till individanpassat stöd
  • Åtgärder för att höja yrkesprogrammens status och skapa större arbetsmarknadsrelevans
  • Återinföra programmet för estetiska verksamheter inom gymnasiesärskolan
  • Betalda feriestudier

Utbildning och utveckling genom hela livet

Dagens arbetsmarknad förutsätter nya chanser att uppdatera, validera och komplettera sin tidigare utbildning. Fler unga ska ha möjlighet att utbilda sig inom folkhögskola, yrkeshögskola, högskola och universitet. Även studieförbunden spelar en viktig roll gällande möjligheten att förkovra sig.

Idag finns ett stort gap mellan befintlig arbetskraft och behov av kompetens. Samarbetet inom regionen bör förstärkas utifrån såväl elevers som marknadens behov. Vi måste komma tillrätta med matchningsproblematiken på den svenska arbetsmarknaden där många jobb inte kan tillsättas samtidigt som människor går arbetslösa. Det måste finnas ett utbildningsutbud i Karlstad för de branscher som är starka här och det gäller såväl gymnasiet, Komvux, universitetet som yrkesutbildningar. Vi har nyanlända som har bra kunskaper och erfarenheter och där det krävs validering, komplettering och språkkunskaper. Då behövs individanpassade upplägg som snabbt leder till jobb.

Det ska märkas att Karlstad är en studentstad. För att locka nya studenter till Karlstads universitet måste kommunen prioritera bostadsgarantin, samt öka kontaktytorna mellan kommun och universitet. Karlstad behöver välutbildade invånare för att kunna konkurrera om företagsetableringar och nya jobb.

Karlstads universitet är en viktig aktör i Värmland. Fler och nya områden för samverkan mellan kommunen, näringslivet och universitetet behövs för att fler studenter ska kunna stanna kvar i Karlstad efter avslutade studier. Ett tätare samarbete krävs också för att kunna omsätta forskningsresultat och innovationer till nya företag och därmed skapa fler jobb i Värmland.

Eftersom en relevant och fullgod utbildning är en grundförutsättning för att få jobb och därmed ett gott och innehållsrikt liv är det av avgörande betydelse att det finns möjlighet att läsa och förändra sitt liv så länge man lever. Det ska aldrig vara för sent att starta om eller byta inriktning, det livslånga lärandet ska vara tillgängligt för alla och det ska alltid finnas en chans till.

I en tid av ökade klyftor och ett förändrat medielandskap med alternativa fakta, filterbubblor och hårt vinklade framställningar av verkligheten, är folkbildningen viktigare än någonsin. Den bidrar till demokratins framväxt och frigörelsen av människan. Folkbildningen i form av t ex studieförbunden bidrar till att sluta bildningsklyftor och minska segregationen.

Vi väljer att satsa på:

  • Fler platser på vuxenutbildning och Yrkeshögskolan
  • Utökade resurser till folkbildningen
  • Utbildning inom bristyrken
  • Anpassat utbildningsutbud i Karlstad efter de branscher som är starka i regionen
  • Individanpassad validering och utbildning så att nyanlända kommer snabbt i arbete
facebook Twitter Email

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna sida accepterar du vår användning av cookies.