Skolidrotten är till för barnen

Mina frågor till barn- och ungdomsnämndens ordförande Niklas Wikström (L) handlar inte om att ifrågasätta kommunens agerande. Utan om att få kunskap om hur det de facto förhåller sig så att vi kan lära för framtiden och vidta kompensatoriska åtgärder här och nu. Jag värnar barnens rätt till sin skolidrott, sin nuvarande och framtida hälsa.

Jag vill tacka Niklas Wikström för den uppriktighet han visat i både interpellationsdebatten i kommunfullmäktige den 31 mars och i sin debattartikel i VF den 4 april.

Han medger helt öppet att rektorer och idrottslärare har haft fritt fram att bestämma över skolidrottens former under pandemin. Med undantag för simundervisningen. Den har jag inte heller har lyft i mina frågor.

Det som blir en aning motsägelsefullt är att Wikström i sitt skriftliga interpellationssvar samtidigt skriver att idrottsundervisningen har på det stora hela kunna bedrivas under pandemin. Det är möjligt att den har bedrivits men utan ordentliga ombytesmöjligheter är det förstås inte samma ämne. Det är som jag sa i debatten i fullmäktige, skillnad på att räkna med miniräknare och huvudräkning.

Med tanke på den svaga centrala styrningen över en så viktig fråga som elevernas rätt till sin skolidrott så är det inte så konstigt att proportionalitetsprincipen har satts ur spel. Principen om att åtgärder inte ska vara mer generella eller långtgående än vad situationen kräver. Den har varit rådande både i nationella och lokala beslut avseende inskränkningar under pandemin.

När vi har fattat beslut om till exempel stödåtgärder för det lokala förenings- och näringslivet så har det handlat om att försöka bedriva så mycket verksamhet som möjligt. Inte så lite som möjligt.

När många barn och ungdomar nu har fått gå närmare fem terminer utan att byta om till idrottskläder, än mindre erbjudits duschmöjligheter, så är det av allt att döma oproportionerliga åtgärder. Särskilt som barnen länge var mindre drabbade av smitta, det betonades att det var viktigt att skolverksamheten var igång och föreningslivet bedrev verksamhet i samma lokaler om kvällarna.

Det är bra att det gjorts andra satsningar utanför idrottsämnet men vi vet att för många barn och ungdomar är skolidrotten den enda fysiska aktivitet de kommer i kontakt med. Det är stora skillnader, ofta grundat i socioekonomiska faktorer, när det kommer till deltagande i spontanidrott, idrottsskolor och föreningsverksamhet.

Det är dags att ta fram gympapåsarna igen. För alla barns rätt till fysisk aktivitet. Karlstad kan bättre!

Anders Tallgren (S)

Oppositionsråd Karlstad

facebook Twitter Email

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna sida accepterar du vår användning av cookies.