Nej till fler friskolor

Lärarförbundet uttrycker, i en debattartikel i VF den 7/5, oro över ett ökat intresse för friskoleetableringar i Karlstad. Vi delar verkligen den oron.

Friskolekoncernerna kämpar för att behålla sin privilegierade särställning på den fria skolmarknaden och etablerar sig i högt tempo. Vi tror att det verkliga problemet med dagens marknadsskola är okänt för många medborgare, det som leder till att föräldrar tvingas se att kommunens elevgrupper blir allt större, samt nedskärningar eller ”effektiviseringar” år efter år i den kommunala skolan.

Även om vinster är ett bekymmer i en skattefinansierad verksamhet med uppdrag att ge likvärdig utbildning så är det verkliga problemet att skolkoncernernas expansion dränerar de kommunala skolorna på resurser. Kommunens skolor och elever betalar priset för detta. När de borgerliga partierna vill prata kvalitet i stället för driftform och finansiering kan man felaktigt tro att det är olika saker utan samband. Vi menar att god kvalitet förutsätter likvärdiga förutsättningar i finansiering av skolan, vilket vi inte har idag. Kommunen har ett större uppdrag medan fristående skolor överkompenseras med dagens regler och finansieringsmodell.

När en fristående skola startar upp i en kommun eller utökar sin verksamhet har det ingen betydelse om det finns elevunderlag eller inte. Med dagens etableringsfrihet är det i princip fritt fram för varje koncernskola att etablera sig. Det leder oftast till en överetablering av platser på orten och när den fristående skolan tar elever från den kommunala skolan minskar intäkterna till den kommunala skolan medan kostnaderna i form av löner till personal och lokaler kvarstår.

Rektor för den kommunala skolan som står med samma kostnader men mindre intäkter måste börja skära ned i verksamheten för att få budget i balans. Nedskärning i skolan handlar om försämrad elevhälsa, större elevgrupper, färre personal. Att inte veta antalet elever som ska ha en plats i den kommunala skolan inför varje läsår är numera det som många rektorer har att förhålla sig till. Ändock har den kommunala skolan uppdraget att alltid kunna erbjuda plats till alla elever som bor i kommunen. En elev som återvänder till kommunal skola från en fristående skola måste beredas plats på dagen och samma gäller om en fristående skola går i konkurs då ett större antal elever ska beredas plats omgående.

Rektor kan heller inte låta sin skola gå med förlust. När den kommunala skolan går med underskott säger lagstiftningen att det visar att elevpengen är för låg och därmed ska de fristående skolorna kompenseras om kommunen hanterar kommunala skolans underskott.

Dagens finansieringsmodell och regelverk får stora ekonomiska konsekvenser med direkt negativ effekt på möjligheten att upprätthålla kvalitet i den kommunala skolan. Om man till detta adderar det faktum att det främst är elever från resursstarka familjer som går i en fristående skola, och att elever från resurssvaga familjer i högre utsträckning går i den kommunala skolan, framkommer en skrämmande bild av hur svensk skola utvecklas alltmer till att bli en segregerande utslagningsskola.

För Socialdemokraterna är målet en likvärdig kunskapsskola med hög kvalitet för alla elever, vilket motverkas av det skolmarknadssystem som nu råder. Det nationella regelverket måste ändras för att ge kommunerna större möjlighet att planera och dimensionera grundskola och gymnasieskola. Socialdemokraterna säger nej till etablering av fler fristående skolor inom grundskolan i Karlstad.

Linda Larsson, oppositionsråd (S)

Sofia Magnusson (S), 1:e vice ordförande, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Anna Dahlén Gauffin (S), 1:e vice ordförande, Barn- och ungdomsnämnden